I'm not that tough...
Jag är rädd! Fullkomligt vettskrämd!
Den här nya Annika är någon jag inte vill vara.
Ångest och depression har tagit över helt och det känns som om jag bara kan titta på när det händer.
Livet kan vara märkligt! När man mår som allra bäst så slår det ner som en bomb över en.
Alla år som inte varit så bra längre tillbaka kikar väl upp nu och ska göra sig påminda.
Jag tycker att de kan låta bli det för det fyller ingen bra funktion.
Det här är ett helvete!!! Här vill ingen vara!
Jag och en mycket fin vän har pratat om vad det är som gör att vissa drabbas hårdare?
Vi har väl inte kommit på något slående svar på det mer än att de starka får de de mindre starka inte orkar med. Men nej! Jag vill inte det här längre och faktum är att jag orkar inte mer.
Så snälla
Vik hädan!!!