Buried childhood

Personligt, Psykisk ohälsa / Amina, Annika Torstensson, Buried childhood, Together alone / Permalink / 1
Idag är en dålig dag!
Att slåss för varje andetag, att slåss för att inte gå isär...
Dessutom skiner den där gula bollen från en klarblå himmel och jag vill inte vara här, jag vill vara i skogen.
Se fjärilar, humlor och lökar som vill titta upp ifrån vinterdvalan...
Men jag är så jävla missanpassad så jag sitter inomhus, bakom fördragna gardiner
och hoppas att det onda ska försvinna. Jag är så jävla rädd för rädslan.
Vem gav mig den och varför???
Vem blev glad av det och hur är den funtad?
 
Ni som känner mig vet hur mycket jag är emot orättvisor som misshandel, fysisk som psykisk och
övergrepp på barn. Jag brukar tänka att det finns alltid de som har det värre. Vad är det för jävla sätt
av mig att må dåligt när så många har det värre???
 
Den här sången skrev jag till en mycket nära och älskad vän!
Slaskvariant...
 
 
#1 - - Eva:

Jag har också en dålig dag. När ska det vända för oss? Vi älskar ju livet egentligen, kram!

Svar: Ja du Eva... Jag hoppas att det vänder snarast så vi får/kan leva livet som vi vill och förtjänar. Bamsekramen!
Amina

Till top
http://output71.rssinclude.com/output?type=fb&id=954949&hash=ad720f3d4a7b4de05af63a012267ac12